Det här är jag

Yesterday is gone and tomorrow is left.

Det finns förhoppningsvis flera tusen dagar kvar av mitt och ditt liv, så vad är det egentligen för idé att slösa dem på att tänka på hur saker och ting kunde ha varit och hur det var. Det är väl bättre bara att tänka på hur det kan bli och vad som ännu är möjligt!

Man ska alltid försöka vara stark av sig och inte ge upp, utan kämpa för det som man vill ha, för ingenting står ju rakt framför dig som du bara kan ta utan minsta ansträgning. Vill man ha någonting så måste man göra sitt bästa för att få det, eller helt enkelt sikta mot nya äventyr.

Detta kan ju verka hur lätt som helst nu när det står här på datorn, men är det de egentligen? Om det vore så enkelt så skulle jag aldrig sitta här med huvudet ner böjt och tvivlande kolla på dem orden som jag just skrivit. ingenting är lätt när det är svårt.

Måste det alltid vara så sjukt svårt att sluta gilla någon??

Jag gör alltid samma sak, börjar gilla någon men satsar inte fullt ut och då förlorar jag min chans. Alltid samma sak. Fattar inte varför jag inte kan öppna mig helt och bara acceptera allt så som det är, saker o ting kan ju knappast bara ändras? jag är som jag är, finns inge mer än det.

Det är ju också sant att "vi har ännu hela livet framför oss" men det känns knappast som att det blir någon ändring på hur jag är eller vad jag gör. Kanske det blir bättre med tiden, kanske inte.

Det är helt enkelt för mycket tankar och för mycket förvirrande känslor som önskas försvinna. Gärna direkt om möjligt, för vad är det för idé att gilla någon i flera månader eller år om man redan har sabbat sin chans ??

Men säkrast är ju att inte förvänta sig någonting, ens av sig själv, för att till slut blir man väl ändå besviken? skit samma, livet är som det är och man får väl tåla det! kunde vara värre...

"att gilla någon som inte gillar en tillbaks är som att försöka tända en brasa ute i regnet, onödigt och slöseri med tid." -M.V

Tar man inte vara på dem chanserna som man får, försvinner dem då helt? kommer det aldrig en andra chans?

Har du någon gång kännt att du just har stötit bort någonting som du så gärna skulle ha velat ha ? någonting som du kanske aldrig får igen. Det är hopplöst att tänka bakåt i tiden och komma på vad man en gång skulle ha kunnat få, hur underbart livet skulle ha kunnat vara! det är som att se en choklad bit men inte kunna röra den och ännu mindre kunna äta den.

Folk säger ju att man ska ta vara på dem chanserna som man får, men om man är rädd för att ta steget och ta den där chansen då? vad ska man då ta till sig! Det är ju inte alltid så att man vet vad man vill av livet, eller egentligen så är det väldigt sällan då man vet det.

Det är väl så att, är huvudet dumt så får hela kroppen lida.

Måste det alltid vara så här?

Träffar man någon som verkar trevlig och annorlunda på ett bra sätt, till slut blir det alltid så att personen blir som alla andra och helt och hållet skiter i en. Först så är man en sk viktig person och bra vän iaf sen till slut när dem hittar ngn annan bättre så är man som en droppe i havet. 

Förstår bara inte varför alla vill vara som alla andra, varför man ska hänga med på allting som dem säger bara för att göra det ? dem kanske är rädda för att vara annorlunda, För att vara sig själv.

"Allting som du gör, gör du för din egen skull." - M.V

jadu att vara beroende av någon annan, kan det vara så? det kan de nog om man själv tillåter det att vara möjligt.

Vid den tidpunkten då man själv inser att man i själva verket är beroende av en annan person så har man ett problem.. Jag menar bara att hur ska det bli sen när personen helt plötsligt av någon anledning försvinner?? hur ska du då klara av dig på egenhand? hur ska du kunna styra ditt liv själv när du inte har någon att följa nåmer? det är frågor som kan vara rätt svåra att besvara, men ett gott försök skadar aldrig.

För att vara ärlig så känner jag rätt ofta att jag inte skulle vara någonting utan mina vänner! att jag helt på egenhand är en enda stor misslyckad fegis som bara gömmer sig för verkligheten.. Men det är väl så, jag är nog på sätt och vis beroende. Men nu vet jag i alla fall att det bästa är att man försöker klara sig ensam så långt det går, men ibland får man ta tag i en hjälpande hand.

"Bli aldrig beroende av en annan individ, för att du vet aldrig hur länge du hinner vara det." -M.V

"så som hjärtat behöver blodet så behöver vi varandra."-M.V